All egendom som inte är fast egendom
enligt jordabalkens definition kallas lös egendom. Köp av lös egendom regleras i köplagen och konsumentköplagen i de fall en privatperson köper något från en näringsidkare. När privatpersoner köper och säljer till varandra är det alltså köplagen de har att förhålla sig till. Eftersom ett bostadsrättsköp i egentlig mening är ett köp av andelar i en förening där man får nyttjanderätten till en lägenhet belägen i en av föreningens byggnader är det alltså lös egendom som köps.
Föreningen är ägare av fastigheten
och alla lägenheter och upplåter nyttjanderätt till sina medlemmar. Detta innebär att föreningen är ansvarig för alla byggnader, konstruktionen och allt yttre underhåll. Föreningen ska hålla byggnaderna i skick, du själv ansvarar bara för det så kallade ytskiktet, det vill säga tapeter målarfärg, lister, dörrar mm. Det är ovanligt med besiktning av bostadsrätter idag. Det som ibland kan vara värt det, är att låta en fackman kontrollera själva badrummet, att ledningar för vatten, avlopp installerats korrekt.
Tre av de viktigaste skillnaderna
mellan köp av bostadsrätt och fastighet är köparens undersökningsplikt, reklamationstid och reglerna om felavhjälpande. Det står således köparen fritt att avgöra om man vill företa en undersökning eller inte.
När det gäller reklamation av ett fel
så har bostadsrättsköparen endast två år på sig från tillträdesdagen medan den som köpt en fastighet har tio år. Vad man måste tänka på i sammanhanget är den ansvarsskillnad som finns mellan de båda boendeformerna. En fastighetsägare är ensam ansvarig för hela fastigheten, dvs tomten samt hela huskonstruktionen.
En bostadsrättsinnehavare å sin sida
är endast ansvarig för ytskiktet i lägenheten, inte själv konstruktionen, det finns dock undantag för det fall föreningen har ett kraftigt underskott. Det viktigaste att undersöka i en bostadsrätt är, årsredovisningen, badrum och kök för vattenskador kan kosta massor att åtgärda. Resten är mest kosmetiskt.
